I USA har tandläkare råd med två hus varav ett står tomt. Här i Sverige har vi knappt råd med ett hus i en sådan familj. Lönerna i USA har alltid varit mycket högre än i Sverige. Här låter vi staten och kommunen ta hand om en stor del av våra inkomster och förlitar oss på att samhället ska ta hand om oss.
I USA har alltid den enskilde ett större ansvar för sitt liv, men också resurser att ta hand om det. Hälften av amerikanarna betalar ingen skatt. Skattetrycket är ungefär hälften av det i Sverige. Tandläkarparet i den här artikeln i DN har således råd att bekosta två hus i sju års tid. Och de har två barn. I Sverige skulle det behövas att två personer tjänade 80-90 000 tillsammans plus inte hade några barn för att klara detta.
Och det hus de har lämnat är på 270 kvadratmeter och kostar 15 000 i månaden. Så dyrt eller stort bor i stort sett ingen i Sverige. De har bostadslån på sammanlagt 5 miljoner kronor. Hur många har det i Sverige? De verkar inte ens ha försökt att hyra ut det. Om man tjänar en halv miljon i Florida där de bor betalar man omkring 25 procent i skatt.
Nu har dessutom banken gått med på att de får skriva av det gamla lånet bara de får sitt gamla hus sålt. Hur tänker amerikanare? De flyttade till ett nytt hus innan de hade sålt sitt gamla. De verkar bortskämda ekonomiskt.
I Sverige skulle det ha betytt att de skulle ha kvar sitt lån för alltid tills det var betalt till sista kronan. Eller tills de dog. Ifall inte staten återigen skulle ha gått in för att reglera detta genom skuldsanering och under tiden skulle de ha behövt att leva på existensminimum i fem år. Det är verkligen skillnad på USA och Sverige. Här är skattetrycket ungefär 50 procent (trots den borgerliga regeringen) mot 25 procent i USA. Moms finns inte i USA bara oms i sista ledet ibland.
Det stackars paret kommer inte ens att kunna få kreditkort under de närmaste åren. Ajajaj.
I USA har alltid den enskilde ett större ansvar för sitt liv, men också resurser att ta hand om det. Hälften av amerikanarna betalar ingen skatt. Skattetrycket är ungefär hälften av det i Sverige. Tandläkarparet i den här artikeln i DN har således råd att bekosta två hus i sju års tid. Och de har två barn. I Sverige skulle det behövas att två personer tjänade 80-90 000 tillsammans plus inte hade några barn för att klara detta.
Och det hus de har lämnat är på 270 kvadratmeter och kostar 15 000 i månaden. Så dyrt eller stort bor i stort sett ingen i Sverige. De har bostadslån på sammanlagt 5 miljoner kronor. Hur många har det i Sverige? De verkar inte ens ha försökt att hyra ut det. Om man tjänar en halv miljon i Florida där de bor betalar man omkring 25 procent i skatt.
Nu har dessutom banken gått med på att de får skriva av det gamla lånet bara de får sitt gamla hus sålt. Hur tänker amerikanare? De flyttade till ett nytt hus innan de hade sålt sitt gamla. De verkar bortskämda ekonomiskt.
I Sverige skulle det ha betytt att de skulle ha kvar sitt lån för alltid tills det var betalt till sista kronan. Eller tills de dog. Ifall inte staten återigen skulle ha gått in för att reglera detta genom skuldsanering och under tiden skulle de ha behövt att leva på existensminimum i fem år. Det är verkligen skillnad på USA och Sverige. Här är skattetrycket ungefär 50 procent (trots den borgerliga regeringen) mot 25 procent i USA. Moms finns inte i USA bara oms i sista ledet ibland.
Det stackars paret kommer inte ens att kunna få kreditkort under de närmaste åren. Ajajaj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar