Det är ockultister, som fanns i det dåtida Europa på 1700-talet, som har använt denna bok, som har en ögonsymbol och som ägnade sig åt att se bättre, kan man säga. Att rycka bort ett ögonhår som invigningsrit, för det handlade om en upplysning genom detta.
Sekter är sig lika och deras innehåll är barnsligt och egentligen ingenting att bry sig om. Det är bara hemligheten kring dem som gör det intressant. Men som med scientologernas stora hemlighet: att det är utomjordingar som har ockuperat din hjärna och det gäller att bli clear, så är det mest hokus-pokus.
Dock som med alla underliga försök att tex vara alkemist och framställa guld, så är det resan under försöken att göra detta, som är det hela. Under tiden så går den människan igenom alla de andliga stadier, som behövs för att utvecklas. I kärlet, den heliga graal, eller i kalken så omvandlas du själv. Detta är den stora hemligheten som en del betalar miljoner för.
Men denna andliga utveckling sker naturligt för var och en av oss bara vi ägnar oss åt livet med allvar och djup. Det finns en själens växt, som är parallell med kroppens. Skillnaden är att kroppen slutar växa i sena tonåren, men själens växt upphör inte förrän vi drar vårt sista andetag.
När det går snett är när människor tror att livet handlar om dansen runt guldkalven, eller något annat ytligt, som bara berör det exoteriska och inte det inre och esoteriska. Vi innehåller alla bråddjup och stora himlar om vi vågar att utforska dem, för det är naturligtvis på gott och ont och i varje ögonblick riskerar vi att gå fel.
Men livet handlar om att leva det och att göra det så gott och ordentligt som det bara går. Och den som inte vågar att göra detta har inte på riktigt levt. Men det är att inte tro att allt tillhör en själv, det handlar om. För någonstans går egot och det själviska över i något annat, som hänger ihop med oss som mänsklighet. Att tro att allt detta är en själv och egot är en hybris, som gudarna inte tillåter.
Här hittar ni allt om Copiale Cipher, som det också finns en kopia av i Wolfenbüttel. Kanske typiskt att det är ett tyskt manuskript. Också Hitler sysslade mycket med ockulta symboler och tog in detta i sin egen politiska lära. Och detta exempel visar hur djupt sådana ting finns inom oss alla, att detta kunde få ett helt folk att underkasta sig sektliknande inslag och känslomässigt djupt beröras av dem.
Men det handlar inte om att bedåras av dessa symboler, utan att skapa en helhet av detta inom den människa du är. Att lägga det som du inte känner till i en behållare (som alltså kan vara en hemlig bok) och att låta dessa djupa kunskaper, som inte alltid kan omtalas, verka och bli till en ny kombination med verkligheten utanför.
Det jag och andra författare gör är detsamma. Vi skriver ständigt ned vår egen hemliga kod, så långt vi kan och förmår i bokform och delger detta till världen. Som journalist är arbetet inte lika djupt, vilket ligger i själva ordet. Vi sysslar mera med det dagsaktuella.
Och de flesta författare lever också mycket på ytan. De inser inte att de har ett mycket djupt arbete, utan tror att det är deras eget ego som ska utvecklas. Att detta ska skapa kändiskap och ge dem miljoner, vilket är ett okej mål, men ganska ytligt. Författaren själv borde veta att det är något annat som pågår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar